Dj Max-It

Så kallar jag mig i musikvärlden.

 

Max Dettwiler heter jag och är 20 år gammal. Jag började intressera mig för musiken för några år sedan och har hållt på med det sen dess. Men endast som en hobby, eller vad man nu ska kalla det. Jag sitter inte flera timmar om dagen och artbetar febrilt, utan det är min tillflykt när allt annat känns jobbigt.

Jag var nog 16 när jag började bli intresserad av musiken. Jag kommer inte riktigt ihåg hur det gick till, men jag ville skapa. Det började med att jag använde ett redigeringsprogram för ljud och kopierade och klistrade, eftersom jag inte hade något program att skapa med då. Det blev ju inga mästerverk precis, men med tanke på begränsningarna så lyckades jag nog lite, för jag gav inte upp. Även om det inte blev riktigt musik, så känner jag själv att jag har fantasin som krävs när jag lyssnar på de gamla låtarna.

Det dröjde kanske ett halvår innan jag övertalade min pappa att köpa ett riktigt program till mig, det var nog runt julen tror jag. Det kostade 700 kr och det tog ett tag att få honom att köpa det, eftersom man var tvungen att beställa det på nätet. Men till slut så beställde han det. Och jag var jätteglad. Det dröjde nog 2-3 veckor innan det kom, och jag var jätte nyfiken och glad, sugen på att utforska det.

Det var ju inte jättelätt i början, men det är ju aldrig nya saker. Men jag lärde mig på det bästa sättet, att testa mig fram. Jag gjorde en hel del låtar, men aldrig något som jag inte gillade. Jag försökte alltid varje gång att göra mitt bästa, även om jag lärde mig programmet. Det blev aldrig perfekt, men jag märkte att jag behärskade det mer och mer. Det som i början var en hel låt för mig, blev mer och mer enbart en grund ju längre jag kom, det vill säga att jag fick högre krav på mig själv.

Alltså, jag blev mer avancerad. Det som jag tyckte lät jättebra från början och som jag var stolt över, det var inte alls lika bra efter ett tag. Så efter typ ett år så var jag väldigt bra på programmet, jag gjorde lätt en låt. Men det svåra var att få till det där extra. Det som får det att låta proffesionellt, som får en att vilja lyssna. Det är dock svårt att veta själv när något är jättebra, för jag blir lätt imponerad själv, antagligen för att det ofta tar tid att komma fram till något bra, och när det väl är klart så tänker man mer på hur svårt det var än hur det låter.

Till slut så var det inte så kul längre, för jag kände att jag kunde inte göra allt jag ville, allt som jag visste att jag skulle kunna göra. Det var inte så mycket med ljud, och det var svårt att göra bra melodier, de lät dessutom inte speciellt bra, mestadels på grund av programmet. Jag gjorde några låtar i det programmet som jag är stolt över.

Under tiden som jag använde programmet, så visste jag att det fanns mycket bättre program, det fanns flera jag ville ha. Speciellt Fruity Loops, men det kostade 3500 kr. Så det hade jag inte råd med. Men efter jag hade börjat tröttna på mitt program, så fixade min systers kille FL till mig. Det var jag jättetacksam över, jag började direkt att leka med det. Även om det var ett av de bästa som fanns, så var det inte lika kul som det förra programmet. För att det var så extremt svårt och avancerat. Det fanns så många möjligheter, så mycket man kunde ändra på. Men så svårt att hitta det man ville ändra.

Däremot så var det en klar fördel. Hur simpel låt jag än klickade ihop, så lät den på något sätt proffsig. Den hade något som gjorde att det låt mer en hel låt istället för en massa ljud på varandra, som i förra programmet. Så även om det var enormt svårt, så försökte jag, för jag visste att det fanns stora möjligheter i detta programmet.

Jag har nu lärt mig mycket om programmet, men jag kan inte allt. Långt ifrån. Jag kan nog 15-20 % om det. Men jag försöker utnyttja det jag kan, och sen lära mig lite till varje gång jag använder det. I början så hände det att jag stände ner FL och började jobba i det gamla programmet, för jag blev så frustrerad när jag inte visste vad jag gjorde fel. Men nu så pillar jag när jag kan, helst på helgerna om jag får vara i fred då.

Det behövs många saker för att det ska bli bra. Först av allt så behövs vilja och inspiration. Ofta när jag har stått i köket har jag börjat tänka på musiken. Jag ser programmet framför mig, och hör ljuden. Jag försöker jobba med musiken när jag inte ens är vid datorn. Då tänker jag ut lite såna saker som är svåra att tänka ut när jag väl gör musiken. För jag är inte så stressad när jag inte sitter vid datorn. Sen när jag har tänkt ut något så känner man en sån längtan att förverrliga ljuden. En annan viktig sak är att ha tid. Därför vill jag helst vara ensam, för det tar tid att göra musik, så det känns lite som slöseri med tid om något stressar och jag inte kommer någonstans.

Jag sätter mig några timmar i veckan och försöker sätta ihop något, ibland går det, ibland inte. Men jag slutar aldrig försöka.